Här under jorden finns sorg som ingen känt.


Jag har gjort ganska mycket denna vecka och en del ävenyr har de blivit. Således kan detta inlägg göras otroligt långt. Men, som så många gånger innan har jag varken tid eller ork att skriva ett så långt inlägg.
Här kommer en lista;
- Jag har varit på möte med klubben (känner mig väldigt sofistikerad)
- Jag har träffat Anders och Måns (från Anders och Måns) Veckans höjdpunkt!
- Jag har fotat och varit delaktig i ett snöbollskrig
- Jag har varit på julskyltning
- Jag har sett mitt livs största snöflinga

Därimellan har jag gjort sånt som i princip görs varje helg, alltså träning.





Du blir allt

Well I know my death will not come, till I breathe all the air of my lung, till my final tune is sung.


Update! 
Jag har spenderat de flesta dagarna denna veckan antingen på atleticum, i skolan eller på biblioteket. På biblioteket vart det trevligt, vi pluggar och jag har skaffat lånekort, EPIC! I skolan har vi gjort sånt man gör där och på atleticum har vi börjat hoppa tresteg och längd!
Jag får också ursäkta mig, det har ju inte blivit så många inlägg på senaste tiden, jag skyller på alla läxor!
..och detta inlägget blir det inte mycket av heller, dessvärre.




They say, in this place you can't reinvent yourself.


Eftersom jag är nyvaken så är jag inte så värst klar i huvudet, därför blir det ett listapåvadjaggjordeigåreftersomdetvarganskaspännandeochkulblogginlägg.
- Jag tränade och var snabb! Pew!
- Min pappa och storebror kom hit. Vi åt varmamackor och spelade musik.
- Jag åkte till IKEA med Natalie och MegaMaria
- Vi pluggade på IKEA
- Jag köpte batterier
- Vi åkte hem

BILDER!






Först skratten, sen dom där tårarna.

På diskotek, bapapaaa


Jag sitter för tillfället i lägenheten och funderar över hur lika orden tant och tönt är. Fast mest undrar jag nog vart min rumskompis är(?).
Det blev en sen kväll igår vilket såklart betyder kalas. Först hem till Josefin P för födelsedagskalas med tårta och sällskapsspel. Sedan vidare till Lund, vi vandrade i sisådär en halvtimme tills vi hittade fram till Håkan Hellström. Där skrek jag mig hes och förstörde mina fötter. Jag klämde till och med in en intervju med sydsvenskan.
Håkan var riktigt bra och människorna fina, ja jag uppskattade till och med killen som skreksjöng falskt i mitt öra. Hurricane Gilbert tog mig nästan till tårar och Kom igen Lena gav mig rysningar. Favoriten var nog ändå Nu kan du få mig så lätt.

För er cykelfantaster där ute! Min cykel är fixad. För 80kr klipptes mitt lås upp, det nya låset kostade dock desto mer. Men den svarta faran är tillbaka på vägen igen. (sing hallelujah!)

Dags för träning!



Inget är logiskt och inget är romantiskt, och det är så tragiskt.


Jorrå, idag sattes det nytt personbästa på knäböjen. Kalas!
En annan trevlig anekdot var att detta hände på Kemilektionen.
Jag städar och tvättar efter en laboration med syror, råkar hälla destilerat vatten på bänken varpå Johan säger (eller SurJohan om man så vill) "Aaah Saltsyra! Aaaaoohhoaaa saltsyra! Akta saltsyran! Saltsyra på bänken!!" (jag tittar konstigt på människan och han säger;) "Aaahaa, det var bara destvatten". och går sedan därifrån. slut.
huhu very funny!



Så jag springer tillbaks till dig.

Solen den slocknar innom sin tid.


Jahaja, nehene.
Jorrå det har hänt en del sen min äventyrsfulla söndag. Träningen blev mycket intressant igår då fotbollslandslaget tränade på stadion, det gjorde vi också. Nej! jag är ju inte så fotbollsintresserad men blir väldigt lätt starstruck! Detta var inget undantag.
Sen upptäckte vi amfibien, låter det spännande? Det var det. Där sprang vi i trappor.
Idag har jag förutom att äta fruktansvärt lite spenderat eftermiddagen i stan. Först några timmar med Jakob och sen några med Maria, Marcus och Natalie. Jag är därför helt slutkörd för tillfället.
Note to self; Glöm inte bort att äta! ..och plugga fysik!





Det finns en förstaplats som inte går att nå, för ingen tror att dom är nått där jag kommer ifrån.


Jag och cyklar alltså! Det måste vara den sämsta mixen någonsin! I klass med Pernilla Wahlgren och media eller som diskmedel och reklam, dessa två inte kombineras!!
Jag tog nämligen min cykel hem till pojkarna i Kroksbäck. Vi pluggade lite men framför allt fokuserade vi oss på Jakobs nya Ipad. Den var fet! Alla pojkarna samlades runt honom och han såg onekligen stolt ut! Jag fnissade lite men sa sedan tack för mig och begav mig hemåt. Det är här cykeln kommer in!
Det var nämligen så att i onsdags förra veckan upptäckte jag att det var något fel på mitt cykellås, det gick inte att få upp! Jag bad Maria hjälpa mig men då gick nykeln sönder. Jag stod alltså där med en halv nyckel och ett fast cykellås, INTE KUL! Men som tur var kom det en vaktmästare som hjälpte mig få upp låset genom att ta det som var kvar av nykeln och vrida om med en tång.
På fredagen tog jag saken i egna händer och gjorde samma sak, det fungerade bra. Tills ikväll...
När jag skulle låsa upp cykeln gick det som återstod av min cykelnyckel av på mitten! Den var fast! Jag fick smått panik, lämnade cykeln i Kroksbäck och gick hem. För er som inte bor i Malmö kan jag berätta att Kroksbäck inte är det trevligaste stället i stan, nej egentligen är det nog ganska farligt där. Jag vet därför inte om det var modigt eller dumdristigt men hem kom jag.
Väl hemma började jag oroa mig över min cykels säkerhet i Kroksbäck och insåg att chansen att den skulle stå kvar tills imorgon var ganska lite. Jag har redan blivit av med två cyklar och vågade därför inte chansa. Kim ställde upp och följde mig tillbaka till Kroksbäck där vi sedan hämtade cykeln och bar den tillbaka.
Problemet att få upp cykellåset återstår.
Tack till Kim!


Vi vill ut till rymden men stjärnorna finns här.


Jag har fruktansvärt mycket planerat idag och har egentligen inte tid att blogga. Plugg hit, tåg dit, farsdag och ännu mera plugg med Kroksbäcks killarna. Nästa helg är det dags för Håkan Hellström, det är dessutom kalas i Josefins crib innan. Det kommer nog bli kalasbra! (nej ingen ordvits!)
Jag har förresten bakat hela förmiddagen och är lite nöjd med mig själv.


Du har inget att bevisa för dom. Bli aldrig en kopia av någon!

Nya perspektiv


Dagen;
Jag tränade och min tränare återvände hem från Australien och Peking. Han har under detta året varit i alla världsdelar. Det är lite respekt på det tycker jag nog.
Därefter in till stan och stressade vidare till en otroligt kort fysiklektion som följdes av matteplugg på Espresso House, är lite nöjd med mig själv just nu.
Snart ska jag iväg på massagekurs men just nu är Rasmus och Susanna här. Bäst att jag hjälper Natalie att ta hand om dom.
Puff!

Mot oändligheten och vidare.


I guess every day is a start for the quest of your heart.


Igår gick jag för första gången på extra kemin. Förklaring; Runt tre-snåret kan man komma till Latinskolan för att plugga kemi. Närvarande är en lärare om man har frågor och så vidare. Detta var väldigt bra av många anledningar. Läraren hetta Moussa (mycket roligt namn!), på 50min hann vi göra 12 frågor (+abcd) och vi förstod! Magiskt!
Konstigt nog var det bara jag och Natalie där. Fast egentligen tycker jag nog det är bäst om det förblir så. Eller! Jo Mega ska också med, det kommer blir legendary!

Sen åkte vi lite buss. sådär lagom spännande.





Samma gamla visa men vet inte vad det är för låt.


Har du hört den där låten "Don't stop never give up" med S club 7? I så fall kommer här en utmaning (challenge accepted?).
Sjung låten från "Dont't stop never give up" till "give it all back to you". Jag antar att det lät ungefär såhär;
Don't stop never give up, hmmh mhmhmhmmhhmhmmhm bring it all back to you!
För några veckor sen gjorde jag nämligen en mycket märklig upptäckt. Ingen kan texten! Alla har hört låten men ingen kan just den texten som är mellan Don't stop... och give it all back to you. INGEN!
Varför?
Kanske sitter du där hemma och säger! JO JAG KAN DEN! Kul för dig i så fall. Men vi dödliga här nere på jorden är helt borta. Eller?
Efter min upptäckt har jag inte heller vågat leta upp texten. Jag gillar gemenskapen av att inte kunna den och mystiken lever kvar. Vill du spräcka bubblan och lära dig texten, do so. Men sjung den inte för mig!

Annars då? Jo jag lagade en fantastisk kycklinggryta idag, om jag får säga det själv. Min cykel krånglade men vaktis hjälpte mig. Jag sprang fullt på träningen igen. Jag hade mys/TV-kväll med Natalie och Maria.

min katt är söt



I could have been someone, well so could anyone.


För att bäst föklara gårdagen behövs lite bakgrundsfakta.
(faktabörjar) Marias pojkvän Marcus spelar i något slags hårdrocksband, lite som Metallica. Bandet heter Bionic Blackout och hade spelning i Trelleborg igår. Jag var där. (faktaslut)
Ja jag fick agera fotograf vilket gick sådär då en mycket märklig skallig (OBS hade dock långt hår i nacken) man stod i vägen under hela spelningen. Därför syns nu något som liknar ett egg på i princip varje bild på sångaren.
Hur som helst, efter tre låtar hade dom spelat färdig och jag måste säga att jag var positivt överraskad. Ni kan själva lyssna på facebook osv.
Därfefter fortsatte det ena death metall bandet spela efter det andra. För mig lät alla låtar likadant och musiken fic mig att må ganska dåligt, men jag måste säga att jag ändå uppskattade deras smink, utstyrsel och headbang. Dom var mästerliga, på sitt eget vis.
Det märkliga var att som mellanakt till dessa death metal band kom det på scenen upp småflickor dansandes till Missy Elliot och annan hiphop. En mycket konstig konstrast.
Vi lyssnade inte enbart på musik denna kväll. Vi diskuterade även hur långt det är till horisonten (50km för en normallång människa) och Maria berättade när hennes klasskamrat gjorde en kärlekdsförklaring till henne genom att ge sitt finaste, glittrigaste pokémonkort. Mycket vackert!
Vi avslutade vårt äventyr i Trelleborg med att besöka Trelleborgs fritidsgård eftersom det är ett faktum; Man måste avsluta en hårdrocks/death metall-kväll med lite pingpong. Det blev dessvärre inget spelande, bordet var upptaget. Men själva principen den uppfylldes.

NU KOMMER BILDER!
OBS! störig man med flint kan märkas på åtskilliga foton. Dessvärre.







I'm gonna love you like i've never been hurt before.


Inhandlat;
- Juice (godmorgon)
- Hallonsylt
- Två burkar med skivad ananas

Allt som behövs.
hejdå

Jag verkar ha frusit fast i en spottloska från ungdomen.


Just nu sitter jag i sängen och är ytterst nöjd med mig själv. Jag har tagit kontakt och planerat något som nästan kan kallas reunion med tidigare klasskamrater, jag har pluggat matte vilket gick mycket dåligt men jag gjorde det i alla fall och jag har blivit uttagen till uppföljningsläger med svenska friidrottsförbundet i tresteg. Här kommer en länk; http://www.friidrottenshopp.se/landslag_uppfoljning_tj.php
Fett!


2 steg från paradise

I guess mama's boy only gets you so far.

Jag har nu bestämt mig för att skriva ett litet blogginlägg denna arla morgon. Om? Gårdagen såklart. Till en början vill jag ursäkta mig, livet i Vittsjö är ganska lungt för tillfället och några riktiga äventyr bjuds det inte på, dessvärre! Vi får hoppas att det kommer i framtiden.
Nu tillbaka till gårdagen. Jag begav mig till Markaryd (platsen som gud glömde, fritt tolkat) för att träffa två kompisar. Det var mycket trevligt tills den stund då jag och min kompanjon Nina skulle gå hem. Om du aldrig har varit i Markaryd kommer du nog aldrig åka dit heller.
Rydet (större än en by, mindre än en stad? fritt tolkat) var nästan helt folktomt vid den här tiden, förrutom de tillfällen då vi möttes av en jagkörgasenibottenförattstajla-bil/bilförare och det är faktiskt så, Markaryd är läskigt! En aning spännande, men mest obehagligt. Inte ett ljus är tänt i husen efter klockan elva och i centrum (alltså där bussen stannar) hänger bara ett gäng på sisådär fem ungdomar. Är Vittsjö bättre? Nja jag vet inte. Ändå är det något jag gillar med by-livet. Kanske är hösten inte den bästa tiden att så kallat "bo på landet" men tystnaden är faktiskt riktigt behaglig. Dessutom är det skönt med lite omväxling, Malmö vs Vittsjö. Och somrarna här är fina.
Nu kommer det bilder från Siesta 2010.




RSS 2.0