I've never realized how much I miss you, until you left me alone.
Just nu sitter jag hemma hos Sofie och Natalie och borde plugga.
Men inte kan man plugga när man är sällskapssjuk och Natalies högtalare dunkar av Tina Turners bästa. Nej, det får vänta ett tag, man ska väll njuta av livet också.
Jag började dagen med två timmar matte och jag som precis har slungats in i gymnasielivet är absolut inte van vid så långa mattelektioner. Det kändes omänskligt !
Men vi fick en paus varav vi spenderade på att pilla på våra datorer. Framtiden är här!
Vi skulle ha slutat klockan tjugo i fyra men på Swedbank skulle det vara invigning för storfräsarna så vi elever fick inte vara kvar, fast jag tror nog inte att någon klagade.
Jag spenderade hur som helst min lediga tid på att träna och sen åkte jag hem.
Väl hemma kom Paul, Marcus, Tanja och mamma på besök.
...och nu är det nu.
Fötter är sjukt underskattade.
