louisearvidsson

Okej. jag är uttråkad. Det är så! livet är inte så kul när man bara går runt och väntar.
Jag har tid över så jag försöker göra saker som jag annars inte har tid med. Tar mig tid och är nyttig. Köper rågbröd och sånadära grönsaker. Det visar sig vara relativt gott men dämpar knappast sötsuget.
Saker som jag inte är så bra på är att studera matematik. Det är jag jättedålig på. Jag har väl i princip gett upp. Men snälla kom inte med kommentarer som "Amehn kom igen nu då! ge det en chans!" eller "du kan väl i alla fall försöka?!". Jag menar gosh! jag köpte ju rågbröd för bövelen! jag sköter mig fint (ja i matväg i alla fall!). Min dietist är nog nöjd, var det du också.
Sommarkläder drar jag på mig lite då och då. Snurrar runt lite. Tittar ut. Ser solen. Öppnar fönstret. Känner kylan. Går och lägger mig. Är det inte förjävligt?! JO! Snälla ge mig något som gör att tiden går snabbare!!
Sen tänkte jag börja använda min kamera lite mer. En bild om dagen låter rimligt. Det kanske trillar in en lite senare. Jag hoppas att jag fyllde era hjärtan med glädje nu. Mitt är fyllt med längtan. Ni förstår nog.

Oj! jag är verkligen bäst på att inte skriva här. Men så kan det gå! så kan det bli! sånt händer..! Ni vet..Livet går på. Jag har aningen svårt att hålla bitarna på plats just för tillfället. Kanske är det bara en känsla, hittills har allt fungerat bra. Pojken från Linköping står fortfarande bredvid mig och rätar liksom upp mig när jag svajar. Det är skönt och jag är lycklig. Honom kommer ni nog få läsa en del om i framtiden. Ja och Sussie då förståss.
Han var här i veckan. Vi gick på vår första riktiga date (det var en riktig date för att vi kallade det för det...) och i lördags lärde jag mig shuffla vilken jag stolt visade upp på Babel. Vi gled även runt stan och jag gjorde säsongsdebut. Jag ska försöka hålla mig kort. Jag är kär. Ni vet nog redan det. Jag grät när han åkte. Jag vill göra om veckan om och om igen. Nu ska jag inte störa er mer.
Just det!! tisdagsfikan med Sussie tycks vara tillbaka. (yay!)

Jag kommer på mig själv att känna ett visst sug efter att blogga. Jag känner mig lycklig och vill skriva av mig. Varför är jag lycklig? är det vårkänslor som smyger sig på eller är det kärleken från pojken i Linköping som gör livet lite lättare? Båda känns som ett bra svar. Jag vet att allt kan vända imorgon men det spelar ju ingen roll just idag.
Nu kanske ni sitter där hemma och tänker typ såhär "uuuuäääh, sluta vara så glad! mitt liv suger!" okej, deppigt! Kom och var glad med mig rå!
När jag idag skulle hänga in kläder i garderoben kunde jag inte hjälpa att snegla lite på mina vårkläder. Dom hängde där så fint i fräscha färger, jag blev pirrig, ville klippa sönder alla mina jeans tills shorts och slänga på mig jeansjackan. Det är väl ändå vår snart va?
Dessutom kom tränarN hem från Sydafrika idag, han var inte vit, han var brun. Fast jag blir inte avis längre. Efter många år av försök till en snygg solbränna har jag insett att vit/rosa är min färg. Så ska det bara vara. Det passar mig bäst. (intalarmigsjälv)

Tjenixen Louise bloggen. A här, jag är ingen direkt bloggare så ni får ha lite överseende. Jag ville bara skriva något om Louise och hur fin hon är, att jag har fått träffa henne är guldvärt. Hon gör så mycket för mig och jag vill bara göra så mycket för henne tillbaka. Så jag tänkte börja med att lägga in ett litet inlägg från mig till henne - Louise. Du. Är. Underbar! Jag lovar dig att jag kommer ge dig så mycket och jag hoppas du känner som mig; De här milen mellan oss är ingenting, åt helvete med avstånd! Glöm aldrig att du är speciell!

Tack o hepåree bloggen // A

Jag känner mig nästan tvungen att blogga nu. Inte för att det var länge sen sist utan för att det helt enkelt har hänt så förbannat roliga saker. Jag har lite ork, det har nog ni också, så det får bli kortfattat.
Ja, det blev fest. Jag träffade Jonathan Johansson och fick taxin hem betald av densamme. Det var Debaser och det var litet men något som är ännu mindre är Perrong23 där jag igår trillade in med storebror för att spela skivor. Jag var nervös, det var nog han med, nervös för att jag skulle misslyckas. Något byte blev väll lite otight men komplimanger kom och jag hade förbannat roligt. Göra igen? JAAAA!
Kanske hör ni från mig om en vecka, då händer det grejer igen.

OCH!! jag har blivit faster! HEYHEY!

Take heart, the world is gonna happen.

Okej världen! nu har ni fått hänga länge nog! Förhoppningsvis har ni hängt på roliga ställen för att fira det nya året. Det har jag (finövergångright?)! Jag åkte till pojken i Linköping, vilken var den där julklappen jag pratade om och sen fick jag lite (läs;mycket) kärlek också. Hur som helst, jag störde linköpingsfolk på Platens bar och lyckades trots knasiga linköpings gator inte bli påkörd. Det hela avslutades med att pojken fyllde 20år. Gammelmormor skrattade åt oss och lillebror brottade (nästan) ner mig. Det var förbannat trevligt och fjärillarna och de rosa molnen stannar kvar.
Jaja, 2011. Jag är nöjd. Den senaste tiden har jag har till och med kallat det för "det bästa året någonsin!". Jag orkar inte gör en hel resumé över året, fast det bör inte vara något nederlag för er, ni har ju ändå varit där. På bloggen, över intranätet, facetoface eller kroppmotkropp. Tack för det.
Äh, vä fän, jäg ä nöjd.


Ska du med?