louisearvidsson

Imorse tog jag tåget till Malmö.
Det blir ju så när man tar tåget tidigt en måndagsmorgon, alla är sjukttrötta.
Så där satt jag med några andra passagerare, halvsov och hade det almänt mysigt.
Mannen som satt bredvid mig sov redan tugnt, riktigt tugnt.
Tills en hyperglad, hyperpigg morgonmänniska bestämmer sig för att sätta sig brevid mannen som sov. Han vaknar såklart, men somnar snart om. Tills mr morgonpigg väcker honom igen när han ska ställa sin väska.
Jag har egentligen inget emot glada människor, det är ju alltid trevligt. Men nu, det kändes så jobbigt när han satt där och log medans vi andra skickade gäspningar.


Jijjes, holy shit, herregud och allt det där, jag är trött.
Jag har tränat hårt och pluggat hårt tillsammans med Natalie och Sofie
Snart väntar sängen och det behövs, jag pratar nästan oavbrutet utan någon speciell mening i det jag säger. Ett bra tecken på glädje och trötthet. (Y)

Nu åter till matten. (smile) :)