Som ett obehagligt allvar drar sig hösten in i stan




Idag var skolan sådär långtåkigt trist.
Men jag kommer härda ut i 9 veckor till.
I bussen hem bestämde jag och Frida att vi skulle vara osociala,
så vi satte oss och lyssnade på våra MP3;s. Vi sa inte ett ord, det var mysigt bästis. Vi förstår varandra.
Ikväll är det Björket, men jag ska inte dit.
Jag har ingen lust bara. Men jag vet inte varför..

All kärlek till mina vänner,
ni lyser upp dagar som denna <3




Det finns en doft av allt i mörket, kallt och blött,
och nästan tyst.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0