Det gör inte ont, så länge jag är med dig!


Att få en planerad och välorganiserad måndag tycks vara nästintill omöjligt.
Min arm, som jag tidigare nämt, fortsatte att vara svullen. Jag frågade de människor i min närhet som jag anser som smarta, alltså min kära Nisse och min kära biologi lärare, vad jag skulle ta mig till. Biologi läraren hade verkligen inget vettigt att komma med och Nissen, ja hon fantiserade om att armen skulle sprängas!
PANIKutropstecken

Så efter skolan traskade jag och mina trogna FIG-kompanjoner, Nisse och Sanna till apoteket. Jag visade min arm, hon ryggade tillbaka (OBS! kan hända att jag överdriver) och sa att det vore bäst om jag gick till vårdcentralen dirket. Sagt och gjort, efter 10 minuter befann jag mig på Korgsbäcks vårdcentral. Spännande!
Jag satte mig och fillisoferade ett tag, fillosoferade på vad det var för litet djur som hade bitit mig. Jag bestämde mig för att det var en spindel och att jag inom kort kan förvänta mig superkrafter och en supersnygg spindeldräkt. Hmm? Superhjälte? Ja! varför inte! Men det är ett annat kapitel.

Sjuksköterskan skickade mig vidare till en läkare men innan det tog vi en runda upp till "Krogsbäckskillarna", jo det är så vi kallar dem. Dom bor 10 killar i en lägenhet, fräckt!

Läkaren skrev ut penicillin och lite andra tabletter till mig i hopp om att jag inte skulle komma tillbaka. Inget emot mig!

Eftersom jag kommer vara ledig imorgon (idag, 00.14) så tänker jag sova hos Natalie inatt.

Äventyr, äventyr, åååh äventyr.
Swischswisch!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0