Men jag vet, jag vet! det är min hemlighet!
Att jobba, hmm. Ja, det känns ändå ganska skönt!
Jag började liksom lite soft med pang prego i öronen sen blev det jobb på riktigt. Rivsår här och knivjack där. Jag måste ändå säga att jag klarade mig bra med tanke på min otroliga talang för klantighet.
..och nu när jag vet vart plåster finns känner jag mig liksom mer hemma. (gud! är jag så klantig!!?)
Sen lyckades jag tydligen göra något övermänskligt då jag lyfte en (tung)låda otroligt högt. Mr (antik)Lasse blev impad men sa att jag inte skulle lyfta så tungt utan istället hämta någon stark man. Jag förklarade snällt att jag klarade mig fint, tittade på den lille mannen och tänkte; Jag är ju längre än dig!!
Missförstå mig inte, Lässe är en trevlig man.!
Ack vilka äventyr jobblivet bjuder på!
Nu väntar träning, ohja minsann, minsann!
Kommentarer
Trackback
