I could have been someone, well so could anyone.


För att bäst föklara gårdagen behövs lite bakgrundsfakta.
(faktabörjar) Marias pojkvän Marcus spelar i något slags hårdrocksband, lite som Metallica. Bandet heter Bionic Blackout och hade spelning i Trelleborg igår. Jag var där. (faktaslut)
Ja jag fick agera fotograf vilket gick sådär då en mycket märklig skallig (OBS hade dock långt hår i nacken) man stod i vägen under hela spelningen. Därför syns nu något som liknar ett egg på i princip varje bild på sångaren.
Hur som helst, efter tre låtar hade dom spelat färdig och jag måste säga att jag var positivt överraskad. Ni kan själva lyssna på facebook osv.
Därfefter fortsatte det ena death metall bandet spela efter det andra. För mig lät alla låtar likadant och musiken fic mig att må ganska dåligt, men jag måste säga att jag ändå uppskattade deras smink, utstyrsel och headbang. Dom var mästerliga, på sitt eget vis.
Det märkliga var att som mellanakt till dessa death metal band kom det på scenen upp småflickor dansandes till Missy Elliot och annan hiphop. En mycket konstig konstrast.
Vi lyssnade inte enbart på musik denna kväll. Vi diskuterade även hur långt det är till horisonten (50km för en normallång människa) och Maria berättade när hennes klasskamrat gjorde en kärlekdsförklaring till henne genom att ge sitt finaste, glittrigaste pokémonkort. Mycket vackert!
Vi avslutade vårt äventyr i Trelleborg med att besöka Trelleborgs fritidsgård eftersom det är ett faktum; Man måste avsluta en hårdrocks/death metall-kväll med lite pingpong. Det blev dessvärre inget spelande, bordet var upptaget. Men själva principen den uppfylldes.

NU KOMMER BILDER!
OBS! störig man med flint kan märkas på åtskilliga foton. Dessvärre.







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0