louisearvidsson

Okej, JSM. ....var börjar man? Jag gick in för att vinna ett guld, hoppade nytt personligt rekord och tog hem ett silver. Var jag bitter? ja faktiskt! Men ett silver är ett silver och tjejen som vann hoppade riktigt bra. Hon vann, fair and square så att säga och efter att ha gått runt och stajlat lite med min medalj insåg jag att jag var ganska nöjd med mig själv.
Efter tresteget väntade längdkval med 28 andra tjejer, wohoo! typ. Jag hade trampat genom bakre delen av hälen (tror jag) under tresteget och hastigt och lustigt bestämde jag mig för att hoppa ändå. Tejp på och i första hoppet blev det 5.39, men missade plankan. Därefter hoppade jag 5.38 två gånger! och kvalgränsen till final låg på 5.40. Jag som aldrig hoppat så jämt och som faktiskt inte trodde att jag skulle kunna hoppa överhuvudtaget såg detta som ganska komiskt. Så när mina medtävlande lämnade arenan gråtande, fnissade jag faktiskt lite åt min prestation. Jag hade nog inte ork att bli förbannad.


För jag kommer!
Jag vet att hon är söt men det måste bli du och jag.