louisearvidsson

Det här inlägget skriver jag till mig själv för att jag förtjänar en klapp på axeln.
Jag har pluggat kemi, och faktiskt engagerat mig. Ja till och med så mycket att jag helt plötsligt, mitt i allt studerande, fann mig själv i en livlig, argumenterande och känslomässig diskussion om koppar med två andra naturare. Jag har till och med under denna dag uttryckt mig, och jag citerar nogagrant "Jag är så pepp på att plugga nu!". Det är svårt att citera ett utropstecken men jag kände att det var nödvändigt.
Just nu är jag dock mätt på allt som har med skolan att göra. Jag lyssnar på musik, The Bloody Beetroots för dom som undrar, och märker att jag är hungrig. Det finns bara en lösning. hejdå.

Ja just det! Jag har också under dagen fnissat upprepade gånger åt tanken av att någon som heter Bitte Schön skulle åka till Tyskland. Lek med tanken, det är roligt. fniss.

Ja och en klapp på axeln till för att jag vågade.


Alla står och håller masken, jag håller mig för gråt.