louisearvidsson

För att inte hålla er på sträckbänken, jag fick ingen blåtira. Nu vet ni.
Annat som händer är att i princip alla lektioner denna veckan är inställda. Jag fick därför smått panik när jag insåg att hela tisdagen låg som ett frågetecken framför mig. Vad skulle jag göra? Ingen träning, inga pengar och ingen skola. Det låter kanske helmysigt, men jag som hade legat och myst i söndags OCH måndags var pigg på äventyr. Så jag följde med Susanna till stan. Där såg jag till min stora överraskning och glädje Anders Johansson (Anders och Måns), varpå jag sa till Susanna "aaaah! där är ju AndersochMåns-Anders!!!" med lite sådär pipigt röst. Jag råkade även glo ganska mycket så när han sedan gick förbi mig tittade han på mig och såg faktiskt lite rädd ut. Han kände kanske igen mig?
Efter att ha dödat några timmar i stan följde jag med Susanna hem. Susanna bor en bit utanför stan och på vägen dit fick jag se en massa spännande platser av Malmö.
Idag har jag tränat och sedan varit på utvecklingssamtal. Just då kändes dagen lite som en deppig Håkan Hellström låt, kanske för att Håkan var det enda som pumpades ur mina hörlurar.
När jag kom hem bakade Natalie kanelbullar och sedan kom även Jakob och hjälpte till. Jag hjälpte till att torka disken och anser nu att även jag var med i bakandet.








..och det känns som jag har gett allt jag kan ge, ändå har jag inte hittat vad jag letat efter