We will be forgotten when we are gone.


Det här är alltså dagen då jag klippte lugg. Ja hör och häpna!
Jag hade under en tid funderat över att klippa lugg men kunde inte komma underfund med om jag passade i det eller inte. Jag frågade diverse personer om råd varpå de flesta sa, go for it! Men det var ändå med nervositet jag satta mig i frisörstolen idag. Det hela blev väldigt hastigt och lustigt. Jag satte mig på en buss, åkte förbi en frisörsalong, hoppade av, gick in och sen satt jag där.
Ja och vilket trevligt ställe det var sen! Massagestolar och fruktiga shampoon, varför klaga liksom?! Killen som klippte mig visste precis hur jag ville ha håret och var faktiskt väldigt rolig.
Blev jag nöjd då? Jag vet faktiskt inte. Ibland tycker jag att det är super men två sekunder senare känns det bara fel. Jaja.


Oh the world won't understand.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0